(Skrivet sent igår kväll)
För fyra år sedan vid den här tiden anade jag föga att jag om några timmar skulle bli mamma. Jag hade läst och lyssnat för noga i vanlig ordning på en massa experter som pratade om födselns alla olika faser och att det bästa var att hålla sig hemma in i det sista.
Öppningsfas, latentfas och aktiva fasen släng er i väggen! Du kom till oss i raketfart tidigt på morgonen, idag för fyra år sedan. Detta var startskottet till dem kommande åren som jag skulle bli varse att även de helt skulle sakna allt vad facit och manualer heter.
Jag har aldrig känt mig varken så lycklig eller olycklig som innan du berikade vårt liv. Du har på denna korta tid lärt mig vad livet handlar om och vad som är viktigt på riktigt.
Ingen har utmanat mig som du – men ingen förutom du har heller fått mig att vilja bli en bättre människa. Vi fortsätter vår spännande resa tillsammans, där jag vägleder dig och du visar mig vägen. Grattis på födelsedagen min prins. Jag älskar dig villkorslöst till månen och tillbaka, min vackra, underbara, enastående Matheo.