Att spannmålsproteinet gluten och mjölkproteinet kasein kan påverka autism är en tes som har florerat länge. Den vetenskapliga litteraturen är fylld av mindre studier som undersöker kopplingarna men resultaten spretar åt olika håll. Tesen hänger ihop med uppfattningen att barn med autism relativt ofta har magar som strular.
I en undersökning från 2013 fick föräldrar till tusen barn med autismspektrumdiagnos svara på frågor kring förstoppning, diarré och gaser i magen. Det visades sig vara åtta gånger så vanligt med magproblem bland barn med autism i jämförelse med barn som hade en normal utveckling. I en studie på 14 000 barn med autismspektrumdiagnos från 2012 visade barnens journaler att magproblem var 2,6 gånger så vanligt.
Det finns också en hel uppsjö studier som visar att barn med autism tarmflora är rubbad. En del forskare menar att den störda tarmen leder till att tarmarna läcker och att delar av mjölk- och glutenproteiner på så vis kan ta sig in i blodbanan. När dessa når hjärnan kan det enligt denna tes, fungera som opiumliknande substanser (opioider) och störa signaler mellan nervceller. Det är vanligt att barn med autism äter enformigt och föredrar just gluten- och mjölkprodukter som smörgås och mjölk. En förklaring skulle kunna vara att det är för att det ger dem en rus liknande känsla som verkar dämpande, rogivande och smärtstillande. Gluten- och mjölkprodukter hjälper dem alltså att ytterligare ”gå in i sin egen värld”.
Forskning visar vidare även att personer med autism oftare än andra har ett immunförsvar som reagerar mot gluten. I en svensk studie från 2013 kunde forskarna se att det var fyra gånger så vanligt med glutenkopplade antikroppar i blodet. Samma år publicerades två liknande studier med samma resultat. I en av dem såg forskarna att det även var vanligare med antikroppar mot mjölkprotein hos personer med autism.
I de studier där forskare tidigare har undersökt om en gluten- och mjölkfri kost kan minska symptomen vid autism, har de slagit ihop alla barn med autism i en och samma grupp. I dessa studier har det verkat som att vissa barn har blivit hjälpta av kosten, medan andra inte har påverkats alls. Det skulle behövas högkvalitativa studier där exempelvis enbart barn som bär på antikroppar mot gluten och mjölkprotein studeras. Tyvärr finns det inget stort intresse bland forskarna inom detta område, det finns ju inga mediciner att sälja eller stora pengar att tjäna! Vill man veta om ens barn bär på antikroppar mot gluten och mjölk är det ingenting man kan räkna med att den svenska sjukvården hjälper en med. Det blir till att bekosta från egen ficka.
Är du nyfiken på att veta mer? Ett tips är då att läsa Annika Röeds lättlästa bok ”Mat för barn med autism och ADHD – därför fungerar en diet utan mjölk och gluten” I boken hittar du forskning varför dieten fungerar, ingående beskrivning hur du går till väga, vad du tar bort och vad du lägger till, recept, livsmedelslistor, information om alternativa behandlingsmetoder samt berättelser där föräldrar berättar hur kosten har fått deras barn att må bättre.
Hur ställer jag mig då till frågan angående kost och autism? Än är det inga forskare som helt lyckats lösa autismens gåta, hur och varför en del får autism (snarare autismer eftersom alla med de autistiska symptomen skiljer sig åt). En följd av det blir att det inte heller finns någon samlad bild av hur man lämpligast bör handla för att ge den enskilde de bästa förutsättningarna i livet. Det blir alltså upp till var och en att pröva sig fram och se vad som fungerar för just ens barn.
Till er som funderar på om det är säkert att utesluta gluten och mjölk från ett litet barns kost vill jag säga; den störta delen av världens befolkning äter varken gluten eller mjölkprodukter och de känns som om all nöd och lidande i världen har att göra med annat. Till de som hävdar att det är synd om barnen för att de inte får äta samma tårta som sina kamrater vill jag säga; för ett barn som saknar kamrater för att det har så stora brister i sin sociala förmåga lär det vara det sista både föräldrarna och även barnet i fråga tänker på.
Sedan en tid tillbaka är min sons kost fri från gluten (även havre) och mjölk (soja ska helst även uteslutas, vilket vi inte gör i nuläget). Vi upplever redan att han har minskade besvär med sin mage och som hans fantastiska resurs på förskolan tidigare skrev till mig idag: ”det känns som kommunikationen blomstrar, han försöker att prata och säga nya ord hela tiden..”.
Vad är vad? är det kosten? Är det att han blivit äldre? Handlar det om intensivinlärningen eller om någonting helt annat? Inte vet jag! och vet ni vad? Det spelar ingen som helst roll, bara han trivs med sin tillvaro och utvecklingen går framåt gör jag precis vad som helst.
Våra barn har redan vid födseln tydligt visat att de inte har mått bra av mjölk, så de har ätit mjölkfritt i hela sina liv i princip. Båda är högfungerande autister, passerat under skolans radar i alla år. Först när E skulle fylla 14 år kom diagnosen för henne. Gluten har vi aldrig funderat på att ta bort.
Det är intressant att så många med autism är känsliga mot mjök och gluten. Hur gamla är dina barn idag? Hur går det för dem? Vad händer när de får i sig mjölkprodukter?